Probiotika, eller nyttobakterier är viktiga för tarmens hälsa och immunförsvaret. De hämmar tillväxten av skadliga bakterier och har även visat sig motverka astma och allergier.

Naturligt återfinns probiotika i framförallt syrade grönsaker och syrade mejeriprodukter som A-fil, fil, yoghurt och kefir men även i vissa lagrade ostar och oliver.

Man kan säga att i alla de produkter som är fermenterade eller jästa som ska innehålla dessa viktiga bakterier så är det viktigt att produkten inte är pastöriserad. Problemet är att vid pastöriseringen så dör de probiotiska bakterierna och tappar sin effekt.

Fermentering och jäsning under historien

Probiotiska bakterier finns som sagt rikligt i all mjölksyra-fermenterad mat som syrade grönsaker, yoghurt och filmjölk. Fram till 50-talet var fermenteringen ett av de vanligaste sätten att konservera maten på och detta gjorde att man fick i sig rikligt av dessa bakterier.

Nu för tiden med kylar och frysar och all annan form av konservering så har det gjort att maten har brist på dessa bakterier och det påverkar vår bakterieflora i tarmen på ett negativt sätt. Fermentering innebär att man använder mikroorganismer till att göra maten mer hållbar och det är något människan har nyttjat under många tusen år

Här i Sverige har de vanligaste fermenterade livsmedlen varit mejeriprodukter som yoghurt, filmjölk, gräddfil och ost men även grönsaker. Andra exempel på fermenterade produkter från vegetabilier med ursprung från andra länder kan vara miso, tempeh, kombucha och äppelcidervinäger. Detta är syrade inläggningar som man använder bakterier i istället för enbart vinäger eller ättika. Vår svenska surströmming räknas också till de fermenterade produkterna.

I många studier så ser man att människan i det moderna, urbaniserade samhället har en mer utarmad bakterieflora jämfört med människor som lever mer traditionellt. Den moderna processade maten vi äter idag ger oss mer av de dåliga inflammationsskapande och sjukdomsframkallande bakterierna och dessa har en tendens att ta över i tarmfloran så att mångfalden av de goda bakterierna blir mindre.

Vad är prebiotika?

Prebiotika kan man säga fungerar som mat till probiotikan som får hjälp att frodas i tarmen om man tillför prebiotika. Prebiotikan är oligosackarider, en typ av kolhydrater som inte kan brytas ner av matsmältningen utan kommer ner onedbrytna i tjocktarmen, där de sedan används som föda till de nyttiga bakterierna och gynnar därför tillväxten av dessa.

Prebiotika finns bland annat i vitlök, lök, baljväxter, sparris, bananer, jordärtskockor, kokt kall potatis och ruccolasallad. Generellt så kan man säga att det som är omoget och otillagat innehåller mer prebiotika än det som är moget och tillagat.

Försiktighet med prebiotika

Som du nu vet så använder de goda bakterierna prebiotika som mat. Men det kan vara ett problem för personer som lider av överväxt av skadliga bakterier i tarmen, då symtomen kan bli värre av prebiotika. Vid överväxt av bakterier i tunntarmen, ett tillstånd som kallas SIBO kan intag av prebiotika få en redan överväxt bakterieflora att växa ännu mer och på fel plats.

Bakterier som ska finnas i tjocktarmen vandrar upp i tunntarmen och ställer till problem. Symtom på SIBO är väldigt lika de vid IBS, som uppsvälld mage, förstoppning, diarrè, gaser och ömhet. Om du vet att du har problem med SIBO eller IBS så bör du vara försiktig med livsmedel som innehåller prebiotika och kanske testa dig fram till vad du tål.

Vad kan förstöra balansen av bra bakterier?

  • Antibiotika kan ibland vara nödvändigt att ta när man är riktigt sjuk i en bakteriell infektion men tyvärr tar det inte bara död på de sjukdomsframkallande bakterierna utan även på våra goda bakterier, som de i tarmen. Detta leder till att bakteriebalansen kan bli rejält rubbad efter en antibiotikakur och det är inte helt ovanligt att man efter en antibiotikakur kan drabbas av en ny infektion då immunförsvaret är försvagat.
  • Kronisk stress kan påverka de goda tarmbakterierna negativt och man bör därför försöka minimera och bryta ett kroniskt stressmönster för bakteriefloran i tarmens skull.
  • En kost med mycket socker, snabba kolhydrater och processad mat har också en negativ inverkan på tarmfloran och de sjukdomsframkallande bakterierna tar lättare över vid en kolhydratrik och processad kost.
  • Även alkohol har en negativ effekt på tarmfloran i för stora mängder eller för ofta.
  • Bakteriedödande ämnen som klor och fluor har en negativ inverkan på de goda tarmbakterierna.
  • Hur man föds påverkar också tarmens bakterier. Innan födseln är barnets tarm fri från bakterier, men vid födseln utsätts det lilla barnet för mammans bakterier när den passerar ut och igenom förlossningskanalen. Bakterierna från mamman bosätter sig snabbt i barnets tarm och barnets immunförsvar börjar stimuleras och byggas upp. Forskning har visat på att barn som förlöses med kejsarsnitt inte utsätts för samma bakterier och har därför färre av vissa arter av de goda bakterierna i tarmen. Variationerna av olika bakterier i barnets tarm är också lägre och misstanken är att det skulle kunna öka risken för vissa sjukdomar då immunförsvaret inte stimuleras och stärks som det borde.

Hur fungerar probiotika?

De mjölksyraproducerande bakterierna, de probiotiska bakterierna producerar organiska syror, som mjölksyra och smörsyra, dessa syror sänker pH-värdet i tarmen. Denna process gynnar tillväxten av kroppens egna goda bakterier och motverkar samtidigt tillväxten och aktiviteten hos de skadliga och sjukdomsframkallande bakterierna och svamparna, som candida.

Mjölksyran och smörsyran som bildas, gynnar utrensningsprocessen i tarmen. Ibland när man börjar med probiotika kan man uppleva symtom på denna utrensningsprocess då de skadliga bakterierna och svamparna dör och frisätter endotoxiner. Detta är inte farligt men för att undvika det kan man börja med låg dos i början av behandlingen för att undvika försämringssymtom.

Viktigt att veta är att de bakterier som du tillför med ett probiotikatillskott inte ersätter dina egna bakterier utan skapar en miljö där dina egna goda bakterier kan växa och ta befälet i den ständigt pågående bakteriekampen i tarmen. Ett tillskott av probiotika bidrar till förändringar av bakteriesammansättningen och aktiviteten i din egna tarmflora som ofta kvarstår efter avslutad behandling.

Varför behöver vi probiotika?

Man kan nästan säga att tjocktarmen är som en egen lilla värld med cirka 100000 miljarder små invånare i form av bakterier. Det är nästan 10 gånger fler än antalet celler som vår kropp består av. De lever och arbetar dygnet runt i våra tarmar och det finns hundratals olika arter av bakterier med olika uppgifter.

Vissa av dessa gör ett gott arbete för vår kropp i utbyte mot att de får bo i en bra miljö, men vissa är bråkstakar som mest förstör och ställer till det. Vissa gör inte så mycket mer än att ta upp utrymme och håller på så sätt bråkstakarna borta. I en idealisk tarmflora så ska helst 90 % av bakterierna vara goda och arbetande och inte mer än 10 % elaka.

De goda arbetande bakterierna bidrar med flera olika positiva effekter för vår kropp. De stimulerar vårt immunförsvar, tillverkar B och K-vitamin och producerar ämnen som sänker pH-värdet, vilket skyddar mot skadliga inkräktare. De goda bakterierna tillverkar även serotonin som stimulerar tarmrörelserna och får oss att må bra, samt påverkar näringsupptaget och hjälper oss att bränna fett.

När vi får för lite bakterier, för många eller fel sort arbetande bakterier så kan problem i bakteriesamhället uppstå och hälsoproblem skapas. Immunförsvaret kan försvagas, tarmrörelserna störas och osympatiska mikroorganismer som sjukdomsframkallande bakterier och parasiter kan ta över. Det finns alltså goda skäl att hålla tarmbakterierna i balans för att “själv” må bra.

Bra sätt att få i sig probiotika

  • Syrade mjölkprodukter, som A-fil, yoghurt, filmjölk, smetana och kefir. Nackdelen är om du är känslig mot laktos eller mjölkprotein. Välj gärna en som är ekologisk, fri från tillsatser och socker.
  • Drycker med probiotika. Tyvärr är dessa oftast tillsatt socker i, vilket i sig har en dålig påverkan på tarmfloran. Men det finns probiotiska drycker och juicer utan tillsatt socker.
  • Mjölksyrade grönsaker, som surkål, syrade morötter eller kimchi är ett bra val att fylla på probiotika med. Du får i dig både grönsaker och de nyttiga bakterierna. Oftast så innehåller de en mängd olika bakterier som ger en bra variation. Observera att produkten måste vara opastöriserad, är den inte det så har bakterierna dött i uppvärmningen. Tyvärr är många produkter på marknaden pastöriserad, så håll koll och läs på etiketten. Leta på hälsokosthyllorna eller varför inte syra egna ekologiska grönsaker. Börja med mycket små mängder syrade grönsaker, en halv tesked och öka gradvis till 1-2 matskedar som start på varje måltid så minskar du risken för eventuella bieffekter, magen måste få vänja sig vid sin nya välgörande kost.
  • Kapslar eller pulver. Fördelen med dessa är att du kan få i dig stora mängder bakterier på ett enkelt sätt. Det finns en mängd olika märken och de kan skilja sig ganska mycket vad gäller mängd, typ och variation av bakterier. Det kan även skilja om de innehåller prebiotika, maten till bakterierna eller inte. De olika märkena kan ge skiftande effekter på olika individer, så ibland måste man prova sig fram.

Vem kan behöva probiotikatillskott?

  • Akne. Probiotika hämmar förruttnelsebakterier i tarmen, vilka producerar endotoxiner som överbelastar njurar och lever och därmed huden.
  • En kost med lite probiotika. En person som vet med sig att intaget av probiotika via kosten är begränsad bör överväga att ta ett tillskott för att främja den goda bakteriefloran i tarmen.
  • Efter en antibiotikakur. Har du ätit en antibiotikakur så är det bra att bygga upp bakteriefloran i tarmen igen då även de goda bakterierna dör av antibiotika. Man vet inte riktigt hur lång tid det tar för kroppen att själv bygga upp floran igen, det är säkert väldigt individuellt, men man pratar ibland om att det kan ta upp till två år efter en antibiotikakur.
  • Vid en antibiotikakur. Under tiden du tar en antibiotikakur så kan det också vara bra med probiotika. men det är viktigt att vänta 4 timmar efter intaget av antibiotika innan man tar probiotikan, så att probiotikan får chans att överleva i tarmen.
  • Maginfluensa. Efter en rejäl magsjuka med diarreèr kan det också behövas fylla på med probiotika då även de goda bakterierna åker ut med de onda som kroppen vill bekämpa och bli av med genom diarrè. Det kan även vara på sin plats att ta probiotika under infektionen, men då rekommenderas det att man höjer dosen rejält, kanske upp till 4 gånger än normalt.
  • Laktosintolerans. Detta tillstånd var en av de första indikationerna för användning av probiotika. Bakterierna i probiotikan producerar laktas och läker slemhinnan, vilket är viktigt för att det kroppsegna laktatet produceras av tarmslemhinnans epitelceller. En friskare tarmslemhinna kan därför i vissa fall öka sin laktatproduktion. Många med lindrig laktosintolerans som inte kan äta mjölkprodukter kan äta syrade mjölkprodukter, detta beror på att bakterierna bildar enzymer som börjat bryta ner mjölken och gör den då mer lättsmält.
  • Autoimmuna sjukdomar. Personer med kroniska tillstånd som autoimmuna sjukdomar med till exempel reumatism och fibromyalgi har ofta en obalans i tarmen, vilket probiotika kan stabilisera. Hos dessa personer kan det vara klokt att börja med en lägre dos än normalt och höja sakta. Skulle man uppleva försämring så går man tillbaka till den tidigare doseringen under ytterligare en tid.
  • Astma och allergier. Vid astma och allergier har probiotika en läkande effekt på tarmen vilket är mycket viktigt vid dessa tillstånd. Man har sett att barn med allergier ofta har en så kallad läckande tarm och man ser att probiotika minskar passagen av molekyler genom tarmslemhinnan och motverkar detta tillstånd. Man har även sett i in vitro-försök på djur att probiotika minskar antikropparna IgE, vilket är den antikropp som är aktiv vid allergier. Det finns också forskning som tyder på att tillskott av probiotika under graviditet och amning hos mammor som är allergiska minskar risken för att barnet ska utveckla en allergi. Tarmhälsan hos mamman är således av betydelse för barnets hälsa.
  • Eksem. Liksom vid allergi och astma har probiotika även en positiv effekt vid eksem av allergisk natur.
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar. Det finns det som tyder på att probiotika minskar de inflammatoriska processerna i tarmen och ökar tillväxten av tarmslemhinnans celler, vilket är viktigt för att tarmslemhinnan ska kunna läka vid dessa tillstånd.
  • Amning och graviditet. Intag av probiotika är till stor nytta för gravida och ammande kvinnor och är helt ofarligt. Det finns forskning som visar på att ett intag av probiotika under graviditeten minskar risken att barnet ska utveckla allergi till allergiska mödrar. Tarmfloran hos mamman påverkar barnet vid födseln. Man har även sett att graviditetens längd påverkas av tarmfloran och att risken att föda för tidigt är högre hos dem med små mängder laktobaciller i livmoderhalsen.
  • Svampinfektioner. Som ett naturligt skydd så förekommer laktobaciller i stora mängder i vagina och främjar ett optimalt pH, på cirka 5,5. Ett tillskott av probiotika kan minska risken för underlivssvamp.
  • Utlandsresor. Ett intag av probiotika innan och under utlandsresor stärker immunförsvaret och tarmfloran och kan ge skydd mot magsjuka som uppstår av främmande mikroorganismer, så kallad semesterdiareè.

Vanliga besvär och sjukdomar som kan förknippas med dysbios (rubbning i tarmfloran)

Dysbios betyder att det finns en obalans mellan bakterierna i din kropp och kan uppstå på olika sätt. För många sjukdomsframkallande och för få goda bakterier, för många bakterier totalt eller på fel plats. Det kan även bero på infektioner av parasiter och jästsvampar.

  • Artrit
  • Astma
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Uppblåst mage
  • Glutenintolerans
  • Förstoppning
  • Diarrè
  • Oro
  • Depression
  • Utmattning
  • Fibromyalgi
  • Födoämnesintoleranser
  • Dålig matsmältning
  • Gaser
  • IBS
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och morbus crohn
  • Krypningar i benen
  • Hudbesvär
  • Viktnedgång på grund av malabsorption

Välj rätt probiotika

Probiotikapulver från NDS finns i sex olika pulver som är speciellt framtagna för olika behov, tillstånd och åldersgrupper.

Probiotika Barrier 8, Pulver, 100g – NDS

Ett probiotikapulver för läkning av tarmslemhinnan, lugnande vid olika former av stress, dämpande vid olika överkänslighet, lugnande vid humörsvängningar och lindrande vid depression.

Probiotika Classic 10, Pulver, 100g – NDS

Ett probiotikapulver som motverkar överväxt av oönskade bakterier, svamp eller parasiter i mag-tarmkanalen. För alla som behöver ett brett stöd till tarmfloran efter till exempel antibiotikabehandling, stress och dålig kost. Pulvret kan hjälpa immunförsvaret vid infektion, dämpa pollenallergi och stärka benstommen.

Probiotika ILD 10, Pulver, 100g – NDS

NDS Probiotic I.L.D. används vid de inflammatoriska tarmsjukdomarna , Mb Crohn, Colit Ulcerosa och övriga besläktade besvär. Ett probiotikapulver med antiinflammatorisk effekt, speciellt målinriktat på tarmsjukdomar som kolit och morbus crohn. Även bra mot gikt och rubbningar i ämnesomsättningen. Passar bra vid alla autoimmuna sjukdomar.

Probiotika Panda-1, Pulver, 100g – NDS

Ett probiotikapulver som är förebyggande mot allergi och eksem hos både barn och vuxna Även till gravida och ammande som känner oro att barnet skall utveckla allergi.

Det normaliserar tarmtömningen, både vid diareè och förstoppning. Det förbättrar tarmflorans sammansättning och förebygger tarminfektioner hos för tidigt födda barn. Probiotikapulvret kan användas från slutet av graviditeten till mamman och första levnadsåret till barnet. Kan även användas av vuxna som har en känslig mage. Multiöverkänsliga personer som inte har blivit ammade som barn kan ha nytta av att börja med NDS, panda för att bygga upp immunförsvaret i tarmen.

Probiotika Probiolax, Pulver, 100g – NDS

Ett probiotikapulver som häver förstoppning och trög mage hos barn över 1 år, alla vuxna och äldre.

Probiotika W-8 Kontroll, Pulver, 100g – NDS

Ett probiotikapulver som hjälp för avbalansering av tarmfloran i samband med önskan om förbättrad ämnesomsättning och viktminskning.

Mer om NDS Probiotika

Probiotika är bra för alla och NDS olika probiotikapulver är utformade efter olika behov och åldersgrupper. Man vet idag att en probiotika med många olika stammar av bakterier är långt mer effektiva än de produkter med bara en bakteriestam, genom att de samarbetar med varandra och meningen med probiotika är bland annat att de hämmar oönskade bakterier.

NDS probiotika intas flytande och är därmed biologiskt aktivt redan i den första delen av tunntarmen och motverkar därför svamp och överväxt av andra bakterier. Varje produkt av NDS-serien är kollade så att de bakteriestammar den innehåller kan samarbeta och därför har alla produkterna en biologisk aktivitet.

De goda bakterierna är viktiga för vårt magtarmsystem vilket mer och mer forskning visar på. Det har visat sig att vi har fler bakterier i och på vår kropp än det finns celler i hela kroppen.

Dessa miljarder av bakterier lever vi i symbios med genom livet och det är fördelaktigt för vår hälsa på många olika sätt att tillföra goda bakterier till vår kropp. De stödjer många olika fysiologiska funktioner som ett väl fungerande immunförsvar genom att förhindra skadliga mikroorganismer att få fäste i kroppen och de hjälper oss att hantera stress, hormonpåverkan och livets övergångsfaser.

Biverkningar med probiotika

När man börjar med probiotika så kan det i början hända att man kan känna av symtom från magen, som magknip, diarrè eller gaser. Detta är oftast övergående och brukar minska och försvinna på några dagar.